<<<

I "Ett sekel i skylten - Barnkläder som industriellt kulturarv" var syftet att ta reda på hur människor som är gamla nu såg på kläder när de var barn. Eleverna gjorde intervjuer för att få veta svaret på olika frågor om barnkläder förr.

Eleverna fick antingen enskilt eller i grupp sätta sig och fundera på vilka frågor om barnkläder förr som de skulle vilja ha svar på. Frågorna skrev de på små lappar - en lapp till varje fråga.
Tanken med det var att man skulle kunna sortera upp frågorna under olika rubriker.
De frågor som handlade om liknande saker lades i samma hög.
Det som gav mest samtal om hur man såg på saker och ting var förstås när eleverna själva valde i vilken hög deras frågelapp skulle ligga.
Varje högs frågor blev sedan ett block frågor på en frågelista som blev gemensam för hela klassen.

Vid intervjun ställde alla alltså både de frågor de själva hittat på och de frågor andra hittat på.
Även den som bara hade kommit på en fråga kunde genomföra intervjun.

Föräldrarna hjälpte ofta till med att ta kontakt med någon äldre släkting eller bekant som barnen kunde intervjua. I några fall ställde föräldrar själva upp på att bli intervjuade.
En elev gav sig till ett ålderdomshem för att hitta en informant.
Idén att samarbeta med någon pensionärsförening fanns också och hade säkert varit genomförbar om intervjuerna hade skett på skoltid, i skolan.
Nu var det så att eleverna gjorde intervjuerna som hemarbete, ev med kompensation i form av ledighet från vanlig lektion senare.

Läs vad elever på Ekenässkolan
fick fram i sina intervjuer.