Genom forskning om konsumtion ville vi nå kunskaper om kvinnor och barn. Rollen som "konsumtionsledare", dvs främste inköpare av vardagsvarorna, har följt med kvinnan från tidigare decennier under 1900-talet, då husmodersidealet gällde, ända in på 2000-talet.

För folkflertalet var 1800-talets barn
"det arbetande barnet".
1900-talets barn har i stor utsträckning varit
"det konsumerande barnet" - både förbrukare av varor som andra köpt in och i allt större utsträckning en kund som gör egna inköp.
Genom att fokusera på barnkläder i forskningen når man kunskaper om både kvinnor och barn.

Projektet som pågick 2001 – 2004 resulterade i…

• Forskningsrapporten ”För Stass och stoj. Barnkläder på 1900-talet utifrån mormors minnen och museers material” av Viveka Berggren Torell. ”Mormors minnen” fick Viveka tillgång till med hjälp av sina medforskare: Elever på fyra olika skolor i Västra Götaland. Beställ rapporten! www.arkipelagforlag.se

• Utställningen ”Stass och stoj” som visades på drygt tio platser i Västra Götaland.

• Museilådan ”Barnkläder under 1900-talet”
som går att boka för lärare i Västra Götaland.
Kontakta Textilmuseet i Borås.

• Webbsidan ”Ett sekel i skylten”

• Utvärderingen ”Barnkläder som industriellt kulturarv – forskning och pedagogisk verksamhet” av Anna Sjölander och Viveka Berggren Torell.
En fin liten bok som går att beställa!
bo.ekberg@vgregion.se

BARN * KLÄDER * KULTURARV

Barnkläder som industriellt kulturarv -
ett samarbetsprojekt mellan museum,
forskning och skola

Ett samarbetsprojekt mellan Bohusläns museum, Regionmuseum Västra Götaland, Textilmuseet i Borås, Västergötlands museum och Etnologiska institutionen i Göteborg med stöd av Statens kulturråd, Delegationen för industrisamhällets kulturarv,
Västra Götalandsregionen, Kungliga Hvitfeldtska Stiftelsen och Wilhelm och Martina Lundgrens vetenskapsfond.

Temat för projektet var barnkläder förr och nu.
Fyra skolor deltog i projektet. En del av barnens arbete handlade om att intervjua äldre personer,
t ex släktingar, om deras minnen av sina kläder
som barn. Detta intervjumaterial kom att användas som källmaterial av forskaren. Vi ville undersöka om barns funderingar och frågor kunde få genomslag i forskningsprocessen.

Varför valde vi barnkläder som tema?

Tidigare industrihistorisk forskning har oftast handlat om studier i industriarbete, och främst rört mäns villkor under industrialismen. I detta projekt studerades bevarade barnplagg och arkivmaterial med anknytning till barnkläder - ett källmaterial till kunskaper om både produktion och konsumtion under 1900-talet.