FORSKNINGSPLAN:
Barnkläder som industriellt kulturarv
<<<
ÖVERGRIPANDE SYFTE
Projektets ambition är att bidra till att utveckla formerna för samarbete mellan forskning och museer genom att utgöra ett exempel på hur föremålsforskning och pedagogisk verksamhet kan knytas ihop. Knutet till metodutveckling är syftet att undersöka hur metoden med barn som medforskare går att använda när det gäller forskning om ett historiskt material. Arbetet med barn som medforskare kommer att relateras till en analys av ett källmaterial från västsvenska museers samlingar, bestående av bevarade plagg och arkivmaterial från barnklädestillverkare och -affärer. Det övergripande innehållsmässiga syftet med forskningen inom projektet är att undersöka aspekter på det svenska industrisamhällets historia under tiden ca 1900-1960 utifrån två teman: Dels förändringar i konsumtionsmönster. Dels framväxten av barnklädestillverkning inom konfektionsindustrin.

UTGÅNGSPUNKTER - Kunskapsbildning kring det materiella kulturarvet behövs Barnkläder i museernas samlingar kan ses som kulturarv i den meningen att de är materiella lämningar, utvalda att bevaras eftersom de vid accessionstillfället ansågs ha vissa värden. (Jmfr Beckman 1999: 29 som talar om politikens kulturarv; det som offentligt erkänts som värt att bevara som kulturarv.) De värden kläderna ansågs ha när de togs in i samlingarna har dock sällan definierats. Först på senare år har museerna aktivt börjat arbeta med att klargöra kriterier för insamlingen av nya föremål. Många av plaggen har legat länge i magasinen utan att komma till användning. Uppgifter om dem är ofta knapphändiga. Museerna skulle ha större användning av barnkläderna i pedagogisk verksamhet och för utställningsändamål om forskningen bidrog till kontextualisering.

När man forskar om plaggen ges de nytt värde. De kan bli betydelsefulla som utgångspunkter för diskussioner om frågor som är aktuella i vår tid. För även om de kan betraktas som befintligt materiellt kulturarv är minnes- och kunskapsbildningen kring föremålen en pågående process. Som föremålsforskare deltar man i processen att knyta olika innebörder till det materiella kulturarvet. Dessa insikter är allmängods inom kulturarvsdebatten i dag, men förtjänar icke desto mindre att betonas som grundläggande utgångspunkter.

Projektets rubrik "Barnkläder som industriellt kulturarv" visar på uppfattningen att 1900-tals barnkläder i samlingarna kan ses som en del av just industrisamhällets kulturarv. Det verkar finnas en tendens att använda ordet industriminne framförallt om gamla industribyggnader (jmfr t ex Boman 1997:25-26 som tar upp industriminnen i termer av byggnader, men som även vänder sig emot att man i programförklaringar inom kulturarvsvården främst går in på hus och monument när det handlar om kulturarv som ska bevaras).
Byggnader, industrimiljöer äldre maskiner eller produkter som man vet har tillverkats vid en viss nedlagd industri är påtagliga och viktiga industriminnen. Men även alla de anonyma industritillverkade föremål som finns i museernas samlingar skulle kunna användas för forskning om industrisamhällets historia. I projektet vill vi därför betona att föremålsforskningen kan spela en viktig roll i skapandet av kunskaper om det industriella samhället och att aktiviteter kring föremål kan spela en stor roll inom museernas pedagogiska verksamhet om industrialismens historia.

 

METOD - Barn som medforskare för att barns egna synsätt ska få genomslag
Genom att använda metoden att arbeta med barn som medforskare väljer vi att involvera barn i kunskapsbildningen kring kulturarvet. Åsikten att man bör göra det grundar sig på uppfattningarna att barn är att kapabla att forma sina egna synsätt på världen och att de är aktiva medskapare av sin egen kultur. Inom barnforskningen har dessa uppfattningar lett till ett ifrågasättande av sätt att forska om barn framförallt som ofärdiga vuxna, utifrån ett socialisations- eller utvecklingspsykologiskt perspektiv (Alanen 1992, James&Prout 1990/1997, James&Prout&Jenks 1998). De förändrade uppfattningarna om barn har lett till diskussioner om hur barns egna synsätt ska få genomslag i forskningen. För att barn ska få delta i produktionen av forskningsdata kring sin egen livssituation har metoden att forska tillsammans med barn börjat användas (Christensen&James 2000). Hittills tycks metoden med barn som medforskare övervägande ha använts i projekt som tar upp barns situationer i nuet (Alderson 2000). I vårt projekt vill vi dock prova hur metoden med barn som medforskare kan utformas under ett arbete inriktat på historiska skeenden. Vi ser barnkläder som en lämplig ingång att förflytta sig från nutid till dåtid genom, eftersom barnens egna kläder är nära vardagsting, som alla har något förhållningssätt till. Därför är projektet upplagt så att de barn som deltar först kommer att fundera över vad de vill veta och kan ta reda på om sina egna barnkläder i dag. Därefter kommer de att gå vidare bakåt i historien och intervjua äldre släktingar om deras kläder som barn.

Graden av barn- respektive vuxenstyrning i ett medforskarprojekt är något att fästa uppmärksamheten på. Det finns exempel på projekt som fullt ut varit initierade eller drivna av barn (Alderson 2000). Det här projektet kommer dock att hamna på en annan nivå där barn är deltagande i forskningsarbetet men ramarna i stor utsträckning kommer att sättas av vuxna (lärare, museipedagoger och forskaren). Uppgiften att samla in ett intervjumaterial är t ex redan definierad, men tanken är att barnen själva (med hjälp av forskaren) ska formulera vilka frågor som ska ställas i intervjuerna.

Valet att redan från början bestämma att barn ska bygga upp ett källmaterial bestående av i första hand intervjuer (kanske även foton och sparade plagg hemifrån) grundar sig på att det finns starka bevarandekrav på föremål och arkivmaterial i museernas samlingar. Barn kommer att möta originalföremål vid visningar och i form av rekvisita, medan det är forskaren ensam som kommer att utföra den del av insamlingen av källmaterial som finns på museerna. Vi ser det dock som mycket viktigt att barnens och forskarens arbete sätts i samband med varandra. Mer preciserat kan det innebära: Att forskaren ska ta till sig barnens frågor och funderingar kring ämnesområdet och ha dem med sig under studiet av källmaterialet på museerna. Att det i forskningsrapporten är viktigt att belysa frågor som kommit upp i dialogen med barnen. Att källmaterial (intervjumaterial) som barnen tar fram ska behandlas som en viktig materialkategori och ingå som en del av det material som analyseras i syfte att diskutera forskningens teman. Att forskaren ska redovisa även barnens egna tolkningar av materialet i forskningsrapporten (jmfr Johansson 2000, där hon låter barn komma till tals när det gäller deras synsätt på vad en bok om datorer borde handla om).

VAL AV TEMAN - FRÅGOR - Forskning om förändrade konsumtionsmönster och framväxten av barnklädestillverkning inom konfektionsindustrin.
Av "Frågor till det industriella samhället" SOU 1999:18 framgår att inom satsningen på industrisamhällets kulturarv eftersträvas att grupper som tidigare har varit svagt representerade i kulturarvet och i industrihistorisk forskning ska lyftas fram. Genom att ämnet för det här projektet är 1900-talets barnkläder kommer barn och kvinnor att vara de grupper forskningen inom det här projektet fokuserar på.

När man studerar den tidiga engelska industrialismens expansion går det inte att förstå den snabba produktionsökningen som skedde utan att man beaktar kvinnors och barns ökade ekonomiska konsumtionsutrymme, enligt Neil McKendrick, engelsk ekonomhistoriker.

Barnarbete och kvinnoarbete har beskrivits. Men sällan har kopplingen gjorts att lönerna för det arbetet kunde leda till att kvinnor och barn redan tidigt bidrog till industriproduktionens framväxt inte bara som arbetare, utan i hög grad även som konsumenter. McKendrick för samman en tolkning av det som hände i produktionssfären med konsumtionens betydelse. Hans synsätt är att konsumtionen som skedde med hjälp av kvinnors och barns inkomster dels starkt bidrog till att driva fram en produktionsökning, dels påverkade produktionens inriktning mot varor för hem och familjer.
Till saken hör att han hävdar att massproducerade varor inte endast var bourgeoisins eller medelklassens privilegium. Även utbildade arbetare och tjänstefolk (däribland kvinnor) kunde tidigt köpa industriellt tillverkade varor (McKendrick 1974). När McKendrick placerar in barn och kvinnor i industrialismens historia är det alltså som konsumenter han ser dem.
Detta gör hans synsätt intressant för vårt projekt, trots att det handlar om ett annat land i ett tidigare skede av industrialismens utveckling. För när det handlar om svenska förhållanden på 1900-talet, då allt färre barn arbetade i industrin, är det ännu mer uppenbart att framförallt genom studier av konsumtion man kan nå barn och kvinnor. Barn har varit brukare av kläderna, kvinnor har ofta varit inköpare och vårdare. Barn - speciellt flickor - har allt mer förväntats intressera sig för klädmode. Representationer av flickor och pojkar har spritts genom barnklädesreklamen (Berggren Torell 2000). Den rationella kvinnliga konsument, som varit en representation i samhällsdebatt och media under delar av 1900-talet, har framställts som mor och husmor (Aléx 1994, Brembeck 1999, Cook 1995). På 1940-50-talen förväntades en stor del av hennes omsorger gälla val av bra barnkläder, lappning och lagning (Berggren Torell 1998).

Utifrån övertygelsen att masskonsumtionen är ett fenomen i industrisamhället som barn och kvinnor i hög grad involverats i, men där mycket forskning om svenska förhållanden återstår att göra, har vi som ett tema att forska om valt:
Förändrade konsumtionsmönster ca 1900-1960.
Frågor under detta tema kan gälla inköp av barnkläder - Var och hur kunde barnkläder köpas i storstad, småstad och på landsbygd? I vilka affärer? Via postorder? Som halvfabrikat i form av tyg eller garn att färdigställa själv? Eller färdigsydda? Vem köpte kläderna? Vem skulle välja kläderna/ha avgörandet över inköp? Vad minns man av hur det var att handla kläder som barn? Hur har miljöer där barnkläder sålts sett ut vid olika tider? Vidare kan man ta upp övergången från hemmasytt till industritillverkat - Vilka värderingar av hemmasytt respektive konfektionssytt kommer till uttryck i materialet? Vilka anledningar framställs som motiv till att välja det ena eller det andra? Projektet är lokaliserat till Västra Götalands län där mycket textilindustri har funnits. Därför valdes som ett andra forskningstema:
Framväxten av barnklädestillverkning inom konfektionsindustrin.

Industritillverkning av gosskläder tog fart under 1900-talets första årtionde (Nylén 1968). Sedan var barnet länge den främste klädkonsument som skildes ut från de vuxna utifrån kategoriseringar i termer av ålder. Till uppfattningar om ålderns betydelse för barns annorlunda beteenden och aktiviteter kopplades idéer om barns speciella klädbehov. I offentlig debatt och i media var det först på 1950-60-talen som tal om barnkläder på allvar ersattes av tal om tonårskläder (Wintzell 1972, Ewing 1977:155-156, Berggren Torell 2000). Begreppet segmentering används för att beskriva hur tillverkare riktar sig med speciellt anpassade produkter till skilda grupper av konsumenter (Kline 1993:284-285). Redan vid seklets början avskildes alltså barn, åtminstone gossebarn, som en sådan konsumentgrupp (konsumenter i betydelsen användare av kläder tillverkade specifikt till gruppen). Produktionen av goss- och herrkläder var dock tätt länkade till varandra på den tiden (Nylén 1968). Segmenteringen har ökat under 1900-talet (jmfr Falkström 1998). (Med tiden har processen även gått vidare i det man kallar fragmentarisering. Då handlar det om livsstilsanpassad uppdelning av marknader.) Forskningen kommer att göra nedslag vid olika tidpunkter under perioden ca 1900-1960 för att undersöka samband mellan föreställningar om barn och barnklädestillverkningens framväxt. Det är intressant att ta upp både hur företag vid olika tidpunkter kunde bygga upp produktion och marknadsföring baserad på föreställningar om barns behov och motsatsen - hur konfektionsindustrin genom marknadsföring/reklam och genom produkternas utformning har spridit vissa representationer av barn och på så sätt bidragit till (och påverkat) rådande föreställningar om barn.

Kunskaper om den fond av föreställningar om barn som fanns i samhället - och som industrin kunde bygga på - får delvis räknas som en del av forskarens förförståelse, framförallt inhämtad under arbete i projektet "Barn och föräldrar i konsumtionssamhället" (se Brembeck kommande). Men mer litteratur i ämnet kommer naturligtvis att studeras.

Konkreta frågor i sammanhanget kan vara: Hur tycks olika synsätt på barn under perioden ha påverkat omfattning och inriktning på produktionen? Vilka typer av företag har tillverkat barnkläder vid olika tidpunkter? Tillverkades barnkläder i hemindustri? Stora eller små företag? Industrier som gick över till barnklädesproduktion? Företag som hade barnkläder som en av flera produkter? Eller företag som skapades speciellt för barnklädestillverkning? Vilka föreställningar om barnet kommer till uttryck i olika tillverkares utformning av barnplaggen och i marknadsföring? Går samma "bild" av barnet att utläsa ur material från olika tillverkare eller användes olika sätt att framställa barnet? Kan det i så fall ha haft samband med profilering av företagens produkter gentemot varandra? Eller skedde den profileringen på annat sätt? Minns informanter hur kläder från olika företag värderades? Har synsätten skiftat på vad man producerar - d v s benämner och beskriver företagen vid olika tidpunkter produkterna som barnkläder eller primärt som pojk- respektive flickläder?

Till temat hör också att undersöka idéer om masskonfektionen som jämlikhetsskapande - Märks sådana i materialet? Vem har i så fall lagt fram dem? I vilka sammanhang? Är det möjligt att utifrån källmaterialet säga något om vilka syften man kan ha haft med att lägga fram sådana idéer?

KORT OM ARBETSSÄTT OCH TEORETISKA UTGÅNGSPUNKTER FÖR ATT HANTERA TRE EMPIRISKA NIVÅER I MATERIALET - Med rörligt sökarljus bland skrivna texter, bilder, berättade minnen och föremål.
I avsnittet ovan står att de konkreta frågorna kan tas upp. Den vaga formuleringen är medvetet vald, av två anledningar: För det första måste arbetet tillsammans med barnen få påverka frågeställandet om man respekterar barn som medforskare och tar teorierna om barn som aktiva medskapare av kultur på allvar. Öppenhet måste finnas för att andra angelägna forskningsfrågor inom ämnesområdet eller andra sätt att formulera problem kan uppstå under mötet med barnen. Den andra anledningen är att det beprövade etnologiska arbetssätt som kommer att användas är det som kallas att arbeta med "rörligt sökarljus". Det innebär att man ger sig i kast med analysen av källmaterialet på ett sökande sätt. I det här fallet visserligen utrustad med inledande frågeställningar och med "ledspår" att följa - ledspår implicerade av förförståelse och teorier - men så öppen som möjligt för att nya perspektiv och problemställningar kan dyka upp i mötet med materialet och att de antaganden man haft från början kan behöva korrigeras (jmfr Löfgren 1996:85-87).

De konkreta frågorna i stycket om teman och frågeställningar riktar in forskningen mot tre olika empiriska nivåer som motsvaras av olika teoribildningar:

1. Erfarenheter av hur det en gång var - Minnen av upplevelser, av materiella förhållanden och av hur det talades och skrevs om företeelsen barnkläder en gång. Hit hör även minnen av hur det talades till barn och hur vuxna agerade gentemot barn i situationer som uppkom kring barnkläderna. Erfarenheter och minnen blir personligt berättade genom intervjuerna som barn ska göra med äldre. Men eftersom det troligen kommer att bli generationsspecifika erfarenheter och minnen av en gemensamt upplevd tid (Gerholm 1993) som kommer fram i intervjuerna kan man med intervjuerna som källa också analysera kollektiva (delade) föreställningar som fanns på den tid då informanterna var barn.

2. Representationer av barnet, föreställningar och diskurser om barn och deras kläder under den undersökta tiden. Föreställningar om barn kan uttolkas ur representationer av barn som gjorts i texter och bilder. Men föreställningar kan också vara möjliga att spåra i föremål, där de omsatts till materialiserad form under tillverkningen av produkten. När föreställningar kommer till uttryck som system av påståenden - med anspråk på att tala om det sanna eller rätta synsättet på en företeelse - kan man tala om dem som diskurser. De sätt att tala och skapa mening om en viss företeelse som en diskurs anger innebär samtidigt att andra sätt att se på saken utesluts ur diskussionen. Att ta upp diskurser i forskningen innebär därför att komma in på maktanspråk och anspråk på tolkningsföreträde som reses inom olika kontexter (jmfr redogörelsen för Foucaults synsätt på begreppet diskurs i Mills 1997). Idéer till var sådana kontexter kan upptäckas kan man få genom socialantropologen Ulf Hannerz diskussion om fyra sfärer där meningsskapande sker: Livsform, sociala rörelser, stat och marknad. Meningsskapandet inom varje sfär sker utifrån olika premisser, men alls icke utan att kontakter mellan dem, utan tvärtom - enligt Hannerz flödar mening mellan sfärerna (Hannerz 1992). I en tidigare studie har statens engagemang i barnklädesfrågan och anspråk på att sprida sina föreställningar om barnkläder till allmänheten på 1940-50-talen studerats (Berggren Torell 1998). Med material från barnklädestillverkare som källor - både arkivmaterial i form av t ex reklam, produktkataloger, postorderkataloger och bevarade plagg - kan man i den här projektets forskning förvänta sig att nå diskurser om barnkläder uppkomna inom marknadens sfär. Eller mera exakt: Man kommer att nå föreställningar om barn och deras kläder som fanns inom industrin, både i form av representationer som lades fram i reklamen och genom materialisering i plaggens utformning.

3. En materiell dimension av verkligheten där man med de bevarade plaggen och visst arkivmaterial som grund kan tala om förändringar som faktiskt har skett. Det kan gälla förändringar av tillverkningssätt och av plaggens utformning. Man kan se t ex när nya konfektionsfirmor och affärer har startats och när nya material har börjat användas inom produktionen. Det materiella kan också tas upp i form av möjligheter eller begränsningar som så att säga ligger inneboende i de textila material som kläderna tillverkats av eller i den kombination av teknik och material som funnits tillgänglig att producera kläderna med vid ett visst tillfälle.

Med en del av frågorna kommer forskningen att hamna på en av nivåerna. Vissa frågor om barnklädestillverkningens framväxt kommer t ex att hamna på den tredje nivån och innebära beskrivningar av vad som har hänt. Men ambitionen är framförallt att undersöka samband mellan de tre nivåerna. Till exempel: Vad betydde förändringar av föreställningar om barn för vilka satsningar som gjordes inom barnklädesproduktionen? Vad minns informanterna om hur man själv eller föräldrarna förhöll sig till diskurserna om barns kläder? Hur såg växelspelet ut mellan föreställningar om de ultimata barnkläderna och möjligheterna att tillverka dem?

AVSLUTNING
Inom dagens kulturvetenskapliga forskning med historiskt perspektiv är man inte ute efter att klargöra "sanningen" om hur det var. Det forskningen kan göra är att redogöra för olika möjliga tolkningar av vilka betydelser historiska händelser eller fenomen kan ha haft. Med den ambitionen blir det viktigt att närma sig ett forskningsämne ur olika perspektiv och att analysera olika materialkategorier för att skapa en fyllig, mångfasetterad och nyanserad bild av ämnet (jmfr t ex Alvesson och Sköldberg 1994:264-267). Att studera det som skett kring barnkläder under en viss tid på tre olika empiriska nivåer, utifrån olika perspektiv, och att diskutera samband mellan nivåerna, ser vi som ett sätt att metodiskt utveckla föremålsforskningen i linje med dessa tankar om vad forskningen kan och bör uppnå. Genom att forskningen kommer att ske inom ett projekt där museer, skolor, barn och föräldrar deltar finns stora möjligheter att forskningsresultaten sprids och kommer människor utanför universitetsvärlden tillgodo.

2000-11-14 Viveka Berggren Torell

LITTERATUR
Alvesson, Mats och Sköldberg, Kaj 1994: Tolkning och reflektion Vetenskapsfilosofi och kvalitativ metod. Studentlitteratur Lund
Alanen, Lena 1992: Modern childhood? Exploring the "child question" in sociology. Jyväskylä University
Alderson, Priscilla 2000: Children as Researchers The Effects of Participation Rights on Research methodology". I: Research with Children Perspectives and Practices, 2000 Red: Pia Christensen och Allison James. Falmer Press London/New York
Aléx, Peder 1994: Den rationella konsumenten KF som folkuppfostrare 1899-1939. Brutus Östlings Bokförlag Symposion Stockholm/Stehag
Beckman, Svante 1999: Vad vill staten med kulturarvet? I: Kulturarvet, museerna och forskningen rapport från en konferens 13 - 14 nov 1997. Riksbankens Jubileumsfond & Gidlunds förlag Södertälje
Berggren Torell, Viveka 1998: Barfota barn - Klädbehov och klädekonomi på folkhemsbyggets tid. Rapport nr 2 från projektet Barn och föräldrar i konsumtionssamhället. Etnologiska Institutionen Göteborgs Universitet
Berggren Torell, Viveka 2000: När dam och slitvarg blev tonåring - Klädreklam och klädråd i Ungdomsnytt 1952 - 1966 Rapport nr 5 från projektet Barn och föräldrar i konsumtionssamhället. Etnologiska Institutionen Göteborgs Universitet
Bohman, Stefan 1997: Kulturarv i teori och praktik. I: Forskningens roll i offensiv kulturarvsvård Rapport från ett seminarium. Riksbankens Jubileumsfond & Gidlunds förlag Södertälje
Brembeck 1999: "Ms Consumer" - konstruktionen av moderskap som konsumtionspraktik i svensk dagspress 1885-1935. I: Den flerdimensionella konsumenten - en antologi om svenska konsumenter Red: Karin M. Ekström och Håkan Forsberg. Tre böcker Förlag AB Göteborg
Brembeck, kommande: Det konsumerande barnet Slutrapport från projektet Barn och föräldrar i konsumtionssamhället vid Etnologiska institutionen i Göteborg
Christensen, Pia och James, Allison 2000: Research with Children Perspectives and Practices. Falmer Press London/New York
Cook, Daniel T 1995: The Mother as Consumer Insights from the Children´s Wear Industry 1917-1929. I: The Sociological Quarterly 36:3
Ewing, Elisabeth 1977: History of Children´s Costume. B T Batsford Ltd London
Falkström, Marie 1998: Från byggklossar till actionhjältar och modedockor - Om legoannonsernas förändring från 1960 till 1997. Rapport nr 3 från projektet Barn och föräldrar i konsumtionssamhället. Etnologiska Institutionen Göteborgs Universitet
Gerholm, Lena 1993: Generation som erfarenhet och konstruktion En etnologisk betraktelse. I: Femtiotalister om konstruerandet av kulturella generationer. Red: Barbro, Blehr Carlssons bokförlag Stockholm
Hannerz, Ulf 1992: Cultural Complexity Studies in the Social Organization of Meaning . Columbia University press
James, Allison och Prout, Alan 1990/97: Constructing and reconstructing childhood Contemporary issues in the sociological study of Childhood. The Falmer Press London/Bristol
James, Allison, Jenks, Chris och Prout, Alan 1998: Theorizing Childhood Polity Press Cambridge
Johansson, Barbro 2000: Kom och ät! Jag ska bara dö först.. Datorn i barn vardag Etnologiska föreningen i Västsverige Göteborg
Kline, Stephen 1993: Out of the Garden Toys, TV and Children's Culture in the Age of Marketing. Verso London
Löfgren, Orvar 1996: Ett ämne väljer väg. I: Vardagslivets etnologi Reflektioner kring en kulturvetenskap. Red: Billy Ehn och Orvar Löfgren, Natur och kultur Stockholm
McKendrick, Neil 1974: Home Demand and Economic Growth: A New View of the Role of Women and Children in the Industrial Revolution. I: Historical Perspectives Studies in English Thought and Society in honour of J H Plumb Red: Neil Mc Kendrick . Europa Publications London
Mills, Sara 1997: Discourse Routledge London/New York
Nylén, Anna-Maja 1968: Beklädnadsindustrin och modet. I: Fataburen 1968. Nordiska museet Stockholm
Wintzell, Inga 1972: Så var barnen klädda Från kolt till täckjacka Natur och kultur Stockholm